Vinst och speltid

Ikväll var det hemmamatch mot Millikin, ett dynggäng som bäst jämförs med Borensberg eller Hästholmen, men som normen sett ut den här säsongen hade vi svårt att vinna. Vi hade totalt spelövertag men var som vanligt fruktansvärt orörliga och innefektiva i anfallspelet. Kallt som satan var det också, och blåsigt därtill.

Millikin skjöt 1-0 på straff och vi kvitterade med ett riktigt brunkarmål av lagkapten Matt Bond efter halva första halvleken. Det var flipperspel i straffområdet efter ett inlägg och till slut så låg bollen i nätmaskorna, ingen vet riktigt vad som hände. 1-1 stod sig till paus och under den pausen kom Coach fram till mig och sa att jag skulle spela andra halvlek. Jag tänkte: "Det här är inte sant, han tänker byta målvakt i halvtid igen". Det var på vippen att jag sade nej, inte en chans i helvete att jag hoppar in nu efter att ha suttit på bänken och frusit till is i 45 minuter. Trots att det är jag som får spela anser jag, och alla andra utom ovan nämnda Coach, att denna typ av målvaktbyten är idioti om man vill vinna matcher, speciellt eftersom att Dan Tuls som stod första halvlek hade gjort riktigt bra ifrån sig. Fast jag bet mig i tungan och ställde istället in mig på att göra bra ifrån mig den speltid jag blir tilldelad. Denna gången fick jag i alla fall hela halvtidspausen på mig att värma upp.

Det kändes som jag vandrade Den Gröna Milen när jag sprang in för att spela andra halvlek, tänderna skakade av köld och händerna av nervositet. Jag försökte släppa alla tankar och intala mig själv att jag trots allt har varit målvakt i tretton år och jag vet hur man räddar bollar och plockar inlägg, men det var lättare sagt än gjort. Trots mina kval och tvivel gick det mycket bra. Visserligen hade jag inte mycket att göra, men det lilla jag hade att göra skötte jag bra. Vi vann matchen med 2-1, jag höll nollan och fick många gratulationer efteråt, bland annat från min personliga fanskara här på campus. Nästa match är på lördag, jag hoppas och tror att jag startar då.



Och nu, på sant Monthy Python-manér, till något helt annat: idag har jag ingen bra observation att dela med mig av, så varför inte en trevlig liten bild som avslutning?

Bärs och bagels, allt en student behöver. Istället för kostcirkeln kör jag med cirkulär kost (jag klämde in en ordvits för din skull, farsan).