Beach 2007

Igår spelade vi borta mot Augustana College i en vinna eller försvinna-match. Som ni som följt bloggen kanske förstått har den här säsongen varit ganska usel för laget, och vi ligger femma i tabellen av åtta lag. De fyra första lagen går vidare till slutspel -The Conference Tournament -där segraren av conferencen koras, och den som vinner den går automatiskt vidare till The National Tournament, det vill säga det nationella slutspelet.

Vi vann mot Augustana med 1-0, jag spelade 90 minuter och gjorde det bra. Inte prickfritt, men man kan ju inte göra mer än att hålla nollan. Matchen i sig var riktigt dålig med avslaget spel från båda lagen. En vinst är alltid en vinst, hur dåligt vi än spelat, så den firades med några kalla på kvällen.
Trots att vi vann måste vi fortfarande vinna på onsdag i sista matchen mot Elmhurst, och även om vi gör det så är det inte säkert att vi tar oss till slutspel eftersom vi måste få några resultat med oss. Om vi inte får det tar säsongen slut på onsdag.

Idag var det varmt igen så Ryssen föreslog att vi skulle åka till stranden. Om man åker österut längst West Foster Avenue så kommer man till slut till en sandstand som liknar en blandning av Varamon och Normandie, så jag, Ryssen, Steve, Veiron och Önder satte oss i bilen och åkte iväg. När vi kom dit gjorde vi dock den brutala upptäckten att vad som på campus kändes som en varm sommardag kändes som en blåsig, svensk vårdag på stranden. Fast eftersom vi hade gjort oss besväret att ta oss hit så måste man ju ta sig ett dopp, trots att det inte kan ha varit mer än 14 grader i vattnet, vilket i och för sig är ganska varmt eftersom vi befinner oss på norra halvklotet den 21 oktober. Faktumet att vi ens kan åka till stranden och bada den 21 oktober är både häftig och skrämmande. Det ligger nog något i det där med global uppvärmning.

Tog några bilder jag tänkte dela med mig av:

Jag och Steve ute på en pir, downtown i bakgrunden.

Den sötaste ungen jag sett på länge.